Om löven

Sedan jag började skriva mitt examensarbete på ett företag i Helsingfors har löven på träden gått från tjocka och djupgröna till tunna och rostfärgade, för att därefter helt enkelt falla till marken. Samtidigt har håren vid mina tinningar gått från tjocka och mörkblonda till tunna och mörkgråa, för att därefter helt enkelt falla till marken... Det är lustigt vad noll handledning, tight tidsschema, löften om avskedningar och det här med att räkna, räkna om, räkna om igen, svära högt på svenska, räkna om igen, svära ännu högre på finska och därefter räkna om igen, kan göra för det mänskliga psyket.

Som tur är finns det en sak som håller mig i schack under dessa svåra stunder av konstruktionstekniska beräkningar: Sydafrikas nationalsport RUGBY!! Jag började spela för någon månad sedan och vem hade väl kunnat tro att det kunde vara kul?! Min far, som alltså fått gå igenom obligatoriska rugbyträningar på skolgymnastiken i 1960-70-talets Sydafrika uttryckte dock saken lite annorlunda: 

Please... Tell me, why would you want to indulge in such a brutal contact sport?!


Jo, förstår du pappa. När livet känns lite stressigt och solen inte har synts på himlen på flera veckor, då finns det få saker som piggar upp så mycket som att under kontrollerade former få ge och få lite stryk medans man jagar efter en osymmetriskt formad boll i sällskap av andra kvinnor! You gotta love it!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback