theDolly

En sak som slog mig idag, som inte tidigare slagit mig, är det faktum att finska tjejer är så mycket lättare för mig att umgås med än svenska tjejer. Det finns nämligen två typer av svenska tjejer som jag orkar med att umgås med: de som är sådär sjukt softa och öppensinnade samt de som är lite grabbiga. Vanliga svenska tjejer och jag går sällan bra ihop. Det är dock inte så att det blir bråk utan snarare så att jag måste sitta och anstränga ihjäl mig för att inte banka bruden över huvudet med något hårt. Tillslut är jag bara utmattad och less på livet.

Jag vet inte riktigt vad det är: den svenska fjolligheten eller kanske det att man alltid måste linda in sina tankar och åsikter i vaga vadderande termer för att inte framstå som otrevlig enligt svenska mått. Sålänge vi bara pratar om vädret så går allt bara fint, men när vi faktiskt ska umgås så sitter jag bara och tänker på att jag hellre sticker en blyertspenna i ögat än sitter och lyssnar på "...och då kände jag bara, men Guuuud vad gulligt!". I Finland spelar det ingen roll hur fjollig man är i sin person. Där uttrycker man allt på ett rakt och sakligt sätt, oavsett om samtalet handlar om ögonskugga eller om hur man byter innerslangen på cykeldäcket.

Så, om någon tyckte att det är konstigt att jag har en del manliga vänner, och det vet jag att många i just Finland tycker, så vet ni nu varför. Svenska brudar ger mig huvudvärk! Något annat som ger mig huvudvärk är ångestmänniskor som ringer och väcker mig när jag sover middag efter en sen natt med en inlämningsuppgift, enbart för att skrika på mig med gäll röst i typ 45 minuter om något som inte alls är mitt fel och dessutom vägra lyssna på all reson i världen. Fy fan vad jobbigt! Hörde jag någon säga Dagens I-landsproblem?