Finland vs. Sverige
Ikväll såg jag ett intressant program på YLE1, Kamrat på svenska. Det är en serie som kommer igen nästa söndag kl 19.15, kolla in det! I programmet pratades det en del om skillnader mellan Sverige och Finland vad gäller hur okej homosexualitet anses vara i samhället samt vad som förväntas av en finsk resp. svensk man. Givetvis pratades det om, den i Sveriges storstäder vitt utbredda, meterosexualiteten. En annan sak som berördes var pappaledighet. Min syssling, som bor i Esbo, fick barn för ungefär ett år sedan och berättade stolt för mig att hennes make skulle ta ut en månads pappaledighet. Min första reaktion var "varför bara en månad?". Jag vet ju att de har arbeten båda två så det var inte ekonomin som satte begränsningar. I Kamrat på svenska fick jag svar på tal, endast 1% av finska män tar ut pappaledighet! Detta kan jämföras med Sveriges 19%, en siffra som dessutom ständigt ökar.
Jag börjar nu förstå min fd. pojkväns reaktion när vi diskuterade mamma- och pappaledighet en gång för länge sedan och jag sa att jag allra helst vill dela föräldraledigheten 50/50... En man i programmet påpekade att den där förändringen, jämställdhetsboomen, som skett Sverige under de senaste 10-15 åren helt enkelt fördröjts i Finland. Frågan är om den kommer att ske alls. Personligen tror jag att den kommer det.
Först under 1970-talet blev det lagligt att vara homosexuell i Finland. I Sverige blev det lagligt under 1940-talet. Faktum är att många homosexuella finländare flyttat till Sverige eftersom det där är så mycket lättare att leva som homosexuell, vilket TV-programmet också påpekade. Om Finland är 30 år efter Sverige är det inte så konstigt att det finska gaysamhället känns tillbakadraget och anonymt.
Angående meterosexualitet säger jag lagom är bäst, kanske därför att jag själv lever efter den mentaliteten gällande skönhetsprodukter. Eftersom jag sällan spenderar en timme framför spegeln orkar jag inte heller med att att t.ex. någon jag bor med gör det. Snygghet i all ära men jag orkar inte stå och vänta i 45 minuter på morgonen bara för att få komma in i badrummet, som ockuperats av en skönhetsvårdspirat! Dock kan jag ge den generelle finske mannen ett tips: moisturize.
Jag börjar nu förstå min fd. pojkväns reaktion när vi diskuterade mamma- och pappaledighet en gång för länge sedan och jag sa att jag allra helst vill dela föräldraledigheten 50/50... En man i programmet påpekade att den där förändringen, jämställdhetsboomen, som skett Sverige under de senaste 10-15 åren helt enkelt fördröjts i Finland. Frågan är om den kommer att ske alls. Personligen tror jag att den kommer det.
Först under 1970-talet blev det lagligt att vara homosexuell i Finland. I Sverige blev det lagligt under 1940-talet. Faktum är att många homosexuella finländare flyttat till Sverige eftersom det där är så mycket lättare att leva som homosexuell, vilket TV-programmet också påpekade. Om Finland är 30 år efter Sverige är det inte så konstigt att det finska gaysamhället känns tillbakadraget och anonymt.
Angående meterosexualitet säger jag lagom är bäst, kanske därför att jag själv lever efter den mentaliteten gällande skönhetsprodukter. Eftersom jag sällan spenderar en timme framför spegeln orkar jag inte heller med att att t.ex. någon jag bor med gör det. Snygghet i all ära men jag orkar inte stå och vänta i 45 minuter på morgonen bara för att få komma in i badrummet, som ockuperats av en skönhetsvårdspirat! Dock kan jag ge den generelle finske mannen ett tips: moisturize.
Kommentarer
Trackback
