Expedition L
När jag ligger och skall sova störs jag av att Egil och Martin diskuterar grammatik, av alla saker. Jag utgår från att Martin är en oskyldig åhörare och att Egel är den som driver på. Han berättar om kasus. Det finns fortfarande norska dialekter som opererar med kasus, berättar han.
Och tyskan har fyra kasus, medan finskan, håll i dig, har fjorton. De böjer substantiv och nästan alla andra ordklasser efter både tid och rum och flera andra dimensioner. De är hämningslösa. De böjer till och med namn. Och detta i ett språk som redan i utgångsläget låter som något ett barn hittat på.
Kasusen gör att man på namnet kan höra om han som är på vägen där borta rör sig bort från oss eller mot oss, vilken sexuell läggning han har, ungefärhur gammal han är och var han brukar fira jul.
Finnar är bra, säger Egil, men finska är ett helvete. Och han råder Martin att hålla sig långt undan det.
