Egocentrerat jidder och de mystiska finnarna
Jag kom att tänka på en sak igår kväll, ungefär strax efter som jag slogs av verkligheten likt en blixt från klar himmel (; Fan vad ung du är!). Tänk om jag skulle testa att ta den gyllne medelvägen för en gångs skull? Undersöka väntevärde och standardavvikelse istället för att fokusera på extremvärden? Någonstans på samma linje förde jag och en kompis en diskussion igår. Utan att nu gå in alltför mycket i detalj så hade diskussionen med familj, eller närmare bestämt småsyskon att göra. Jag fick en klockren kommentar. Nämligen att det som är läskigt med mig är att det emellanåt är omöjligt att veta när jag skämtar och när jag menar allvar. Jag vill påstå att det är en del av min oemotståndliga charm!
Men, nog med egocentrerat jidder och tillbaka till det här med de mystiska finnarna. Visste ni att det bästa sättet att göra sig populär hos finnar är att dela med sig av på vilka sätt man tycker att de är konstiga? De verkar identifiera sig med det udda; Europas svarta får. Jag menar, ta er bara en ordentlig titt på Lordi. När jag några gånger sagt till en finne att jag tycker att svenskar och finländare är ganska lika ändå så ser alltid finnen i fråga rätt besviken ut. Beskriver jag dem däremot som ett gäng udda, halvmasochistiska och lätt försupna nakenjoggare med en inre motvilja till samtal, så har jag skaffat mig en ny kompis. Med anledning av denna vilja att verka udda lurar finländare alltid först in utlänningar i 120-gradig bastu, för att sedan lura ner dem i en isvak och ge dem Salmiakki (jo, precis alltid!). Bastu, isvaksdopp och Salmiakki får ofta utlänningar att spotta (och ibland spy, jag har sett det själv), skaka, flämta, be till Gud, Fan och hans moster, samt slutligen proklammera att Finland är märkligt och att alla som bor i Finland är ännu märkligare. Frågan jag dock fortfarande frågar mig själv är varför jag trivs så bra i Finland.
Förresten! Jag måste vara en riktig hedersnörd nu och citera Mr. Garak från Star Trek DS9. Ni som är allergiska mot nördar borde gå efter antihistaminet... NU!: My dear, I find your blind adoration both flattering and disturbing.
Men, nog med egocentrerat jidder och tillbaka till det här med de mystiska finnarna. Visste ni att det bästa sättet att göra sig populär hos finnar är att dela med sig av på vilka sätt man tycker att de är konstiga? De verkar identifiera sig med det udda; Europas svarta får. Jag menar, ta er bara en ordentlig titt på Lordi. När jag några gånger sagt till en finne att jag tycker att svenskar och finländare är ganska lika ändå så ser alltid finnen i fråga rätt besviken ut. Beskriver jag dem däremot som ett gäng udda, halvmasochistiska och lätt försupna nakenjoggare med en inre motvilja till samtal, så har jag skaffat mig en ny kompis. Med anledning av denna vilja att verka udda lurar finländare alltid först in utlänningar i 120-gradig bastu, för att sedan lura ner dem i en isvak och ge dem Salmiakki (jo, precis alltid!). Bastu, isvaksdopp och Salmiakki får ofta utlänningar att spotta (och ibland spy, jag har sett det själv), skaka, flämta, be till Gud, Fan och hans moster, samt slutligen proklammera att Finland är märkligt och att alla som bor i Finland är ännu märkligare. Frågan jag dock fortfarande frågar mig själv är varför jag trivs så bra i Finland.
Förresten! Jag måste vara en riktig hedersnörd nu och citera Mr. Garak från Star Trek DS9. Ni som är allergiska mot nördar borde gå efter antihistaminet... NU!: My dear, I find your blind adoration both flattering and disturbing.
Kommentarer
Trackback
