theDolly på utbyte

En kollega till mig satt idag och berättade om hur hennes väninnas man är så tillknäppt. När alla andra går i shorts och t-tröja så ska han alltid komma i skjorta och slips, sa hon irriterat. Plötligt slogs jag av hur alla omkring mig var klädda. En allmän kontorsdresscode är något som knappt alls verkar existera på mitt jobb. Jag misstänker att detta till och med är något generellt i Finland. På jobbet ser jag allt från finskor och skjorta eller blus till konsert-Tshirt och urtvättade, noppiga shorts. Det allra lustigaste med det här är att klädstil verkar vara i det närmaste helt oberoende av ålder. Jag tycker dock generellt att mina kvinnliga medarbetare klär sig något bättre än mina manliga men det är inte någon överväldigande skillnad. Ungefär samtidigt som jag slogs av denna totala avsaknad av klass och stil på kontoret tittade jag lite på mig själv och insåg att jag nog också påverkats ganska bra av den finska laid back - mentaliteten vad gäller mode. Jag satt nämligen bekvämt i de urtvättade highwaterbyxor som jag i början av sommaren bestämt tänkte att jag inte skulle kunna gå till jobbet i. Tydligen gick det alldeles utmärkt.

När vi var i Vasa på arbetsresa tidigare under sommaren hade jag funderat länge och väl över vilka skor jag skulle ta med mig på resan. Eftersom jag alltid packar en lätt väska tänkte jag att jag behövde ett par skor som kunde fungera både dags- och kvällstid, samt för en del promenerande. Väl i Vasa insåg jag dock att det var jag och enbart jag som funderat noga över skoval. Den generella skon var nämligen någon typ av skitig sportsko, gärna med brokiga mönster i färger som varken gick igen i t-tröjan eller i mormors storblommiga gardiner. Eftersom jag nu verkar ha vant mig vid att, med min slappa stil, ändå anses som relativt välklädd kan jag enbart spekulera i hur jag kommer att känna mig när jag återvänder till det ack så modemedvetna Sverige: Som ett dikesdrägg? En skogsmulle? Nej, jag har det!; Som en finne!