Inget att tillägga
Jag undrar om jag någonsin kommer att bo i Finland igen. Det är inte helt otänkbart att jag skulle göra det. Tanken att åka hem till Malmö för att bara glömma allt vad Finland heter känns i nuläget inte som ett alternativ. Själv vet jag inte vad som är roligare: att jag själv faktiskt kan tänka mig att flytta tillbaka till Finland någon gång eller att alla jag berättar detta för, oavsett nationalitet, verkar överraskade så till den milda grad att de nästan skrattar lite åt mig.
Noup, inte skrattar vi mera. Du har nu nästan tillbringat ett helt år i Finland och kan klara dig i en helfinsk arbetsmiljö. Mao, du vet nu vad det innebär att flytta till Finland och arbeta här. Det ses nu som en självklarhet att du inte vill tillbaka till sverige, du har fått se hur mycket bättre vi kan här... ;)
Så du menar att anledningen till att alla skrattat åt mig är för att de trodde att jag inte skulle palla med det karga klimatet och den iskalla sociala miljö vi kallar Finland? ;) Och om Finland är av typen "när du väl vant dig vill du inte härifrån" borde inte det då innebära att den kärlek var finländare känner inför sitt hemland är hatkärlek? Det låter ju helt förvridet! (och är då, enligt min erfarenhet, mao troligtvis helt korrekt)
Lite grann åt det hållet jo... :P
Men samtidigt också det att vid första blicken kan Finland te sig rätt ogästvänligt, oinspirerande och väldigt udda. Men efter en tid när man så väl vant sig vid den iskalla sociala miljö som råder här så ser man också charmen med det hela...
